Vad är krishantering och nödlägesberedskap?

Skrivet Av
Patrik Björklund
Patrik Björklund
Publicerad
February 14, 2025
Ämne
Krishantering

Kriser drabbar förr eller senare alla organisationer, oavsett storlek och bransch. När det väl händer så handlar det inte om en administrativ uppgift utan om en aktiv process som involverar hela företaget.

En tydlig krishanteringsplan gör att ni snabbt kan agera om något oförutsett inträffar – oavsett om det handlar om tekniska fel, naturkatastrofer, cyberattacker eller andra nödsituationer.

Krishantering är en övergripande process som omfattar hela livscykeln för att hantera oförutsedda händelser. Denna process inkluderar att:

  • Identifiera risker: Förutse vad som kan gå fel och bedöma potentiella hot mot verksamheten.
  • Förebygga incidenter: Implementera strategier och åtgärder för att minimera sannolikheten för att risker realiseras.
  • Agera vid kris: Snabbt och effektivt hantera en situation när den inträffar för att begränsa skador.
  • Återhämta sig: Återgå till normal verksamhet och implementera lärdomar för att förbättra framtida motståndskraft.

Nödlägesberedskap är en del av krishanteringen och fokuserar specifikt på de akuta åtgärder som behöver vidtas när en nödsituation uppstår. Det handlar om att:

  • Förbereda för nödsituationer: Utveckla planer och rutiner för hur man ska agera vid specifika typer av nödlägen.
  • Träna personalen: Säkerställa att alla medarbetare vet hur de ska agera och vem som har ansvar vid en nödsituation.
  • Resurshantering: Tilldela rätt resurser och utrustning för att effektivt hantera akuta lägen.

Medan krishantering omfattar alla steg från planering till återhämtning, inriktar sig nödlägesberedskap på att säkerställa att organisationen är redo att agera omedelbart när en kris inträffar. Tillsammans utgör de en omfattande strategi för att skydda verksamheten mot olika typer av faror.

Varför är krishantering viktigt?

Effektiv krishantering är avgörande för att säkerställa organisationens säkerhet och stabilitet.

Här är några skäl till varför det är så viktigt:

Skyddar personal och intressenter
Genom att ha en tydlig krisplan kan ni snabbt och effektivt agera vid en kris, vilket minskar risken för skador på anställda och andra intressenter. Till exempel, om en incident inträffar, som en brand eller kemikalieutsläpp, vet personalen exakt hur de ska evakuera och skydda sig själva och andra.

Säkrar verksamhetens kontinuitet
En väl utformad krishanteringsplan gör att ni kan återställa verksamheten snabbt efter en olycka. Det innebär att ni minimerar stillestånd och ekonomiska förluster, vilket bevarar företagets ekonomiska hälsa.

Bevarar varumärkets rykte
Hur ni hanterar en kris påverkar direkt hur kunder och affärspartners ser på ert företag. Professionell och effektiv hantering av kriser kan stärka förtroendet och förbättra ert varumärkes rykte. Alla minns vi väl fortfarande ICA:s köttfärs-skandal?

Skyddar miljön
Vid händelser som kemikalieutsläpp är det viktigt att ha en klar handlingsplan för att minimera miljöskador. En tydlig strategi för miljöskydd under kriser bidrar till hållbarhet och efterlevnad av miljölagar.

Hur ISO-standarderna ställer sig till krisberedskap

Olika ISO-standarder fokuserar på olika aspekter av verksamheten, men alla betonar vikten av systematisk hantering av risker och kriser.

ISO 9001 – Kvalitetsledning

ISO 9001 specificerar inte uttryckligen krav på krishantering eller nödlägesberedskap. Däremot innehåller standarden element som indirekt berör dessa områden, särskilt genom fokus på riskbaserat tänkande och kontinuerlig förbättring.

Här är några relevanta punkter som överlappar med krishantering:

  • Riskbaserat tänkande: ISO 9001 uppmanar organisationer att identifiera och hantera risker och möjligheter som kan påverka deras förmåga att leverera produkter och tjänster som uppfyller kundkrav och tillämpliga lagar och förordningar. Detta kan omfatta risker relaterade till kriser och nödsituationer.

  • Kontinuerlig förbättring: Standardens krav på kontinuerlig förbättring innebär att organisationer regelbundet granskar och förbättrar alla aspekter av sitt kvalitetsledningssystem, vilket kan inkludera beredskap för att hantera oväntade händelser.

  • Ledarskap och planering: Dessa avsnitt betonar vikten av ledningens engagemang och att strategiskt planera för att uppnå kvalitetspolicy och mål. Det kan innebära att säkerställa att organisationen är beredd att hantera störningar som kan påverka kvaliteten.

    ISO 45001 – Arbetsmiljö och säkerhet

  • Identifiering av nödsituationer
    Här ska organisationen kartlägga allt från brand och kemikalieutsläpp till andra farliga händelser. Att känna till potentiella faror är grunden för en effektiv beredskap.

  • Beredskapsplan och utbildning
    En nödlägesberedskap ska innehålla detaljerade instruktioner för evakuering, kontaktlistor och hur man snabbt ska agera. Dessutom ska medarbetare regelbundet utbildas och öva på åtgärderna, vilket är centralt för ISO 45001.

  • Återhämtningsplan
    Efter att en incident har inträffat ska en plan finnas för att återgå till normal verksamhet. Analys av orsakerna är en viktig del av processen för att förhindra framtida incidenter.

ISO 27001 – Informationssäkerhet

  • Skydd av digitala tillgångar
    I en tid där digitala hot ökar varje dag så kräver ISO 27001 att organisationer skyddar sina kritiska IT-system och data. En stark incidenthanteringsplan för cyberattacker är central.

  • Riskanalys och hantering
    Liksom med övriga standarder ska risker identifieras, bedömas och hanteras med passande säkerhetsåtgärder. Det innebär att man både förbereder sig på förebyggande åtgärder och har en plan för att snabbt isolera och åtgärda en incident.

  • Kontinuitetsplanering
    För att säkerställa att verksamheten fortsätter även vid störningar i IT-systemen bör en detaljerad affärskontinuitetsplan vara på plats.

Genom att kombinera insikter från dessa standarder får ni en bred och heltäckande beredskap. Ni kan alltså möta utmaningar oavsett om de rör kvalitet, arbetsmiljö eller informationssäkerhet.

Steg för att implementera krishantering och nödlägesberedskap

Att implementera en robust krisberedskap kräver ett strukturerat arbetssätt. Nedan följer en steg-för-steg-guide som hjälper er att komma igång:

1. Identifiera risker och möjliga scenario

  • Kartlägg potentiella risker
    Gör en noggrann genomgång av vilka hot som kan drabba er verksamhet. Det kan röra sig om: - Naturkatastrofer (t.ex. stormar, översvämningar) - Tekniska fel (strömavbrott, IT-systemfel) - Cyberattacker och dataintrång - Kemikalieutsläpp och andra miljörisker - Personalrelaterade händelser

  • Strukturerad riskanalys
    Använd ett strukturerat arbetssätt (se exempelvis våra andra artiklra om riskhantering) för att bedöma sannolikheten för att riskerna inträffar och vilken påverkan de kan få. Detta gör att ni kan prioritera vilka risker som måste hanteras först.

2. Utveckla en krisberedskapsplan

  • Definiera roller och ansvar
    Klargör vem som gör vad vid en kris. Det innebär att utse en krisledningsgrupp samt att definiera kontaktvägar och kommunikationskanaler.

  • Planera kommunikation
    Snabb kommunikation är avgörande – både internt och externt. Informera medarbetare, kunder och övriga intressenter om hur ni planerar att hantera krisen.

  • Resurser och utrustning
    Säkerställ att ni har nödvändiga resurser, som IT-stöd, kommunikationsverktyg, evakueringsutrustning och första hjälpen-kit, redo att användas vid behov.

  • Tydliga åtgärdsplaner
    Beskriv vilka åtgärder som ska vidtas före, under och efter en incident. Detta gäller särskilt för IT-relaterade incidenter där snabb isolering och återställning är avgörande².

3. Utbildning och regelbundna övningar

  • Utbildning av personalen
    Varje medarbetare ska vara medveten om sin roll vid kris. Genom att regelbundet utbilda personalen säkerställer ni att alla vet vad som ska göras vid en nödsituation.

  • Genomför övningar
    Öva på krisscenarier med hela organisationen. Det kan vara allt från evakueringsövningar till simuleringar av cyberattacker. Regelbundna övningar bidrar till att snabba upp responsen och identifiera eventuella luckor i planen.

4. Uppföljning och förbättring

  • Dokumentation och utvärdering
    Efter varje övning eller incident ska ni dokumentera vad som fungerade bra och vad som kan förbättras. Detta är en väsentlig del av det ständiga förbättringsarbetet enligt ISO 9001 och ISO 45001.

  • Åtgärdsplan för korrigerande och förebyggande åtgärder (CAPA)
    Skapa en plan för att hantera de problem som identifierats. Det säkerställer att risker inte uppstår igen, eller att effekterna minimeras om de skulle inträffa.

  • Regelbunden uppdatering
    Följ upp krishanteringsplanen med jämna mellanrum. Verksamheter förändras över tid och planen måste anpassas för att stämma överens med aktuella förhållanden.

5. Inför digitala verktyg

Verktyg som AmpliFlow gör det enklare att hålla koll på alla processer inom ledningssystemet. Med digitala lösningar kan ni:

  • Samordna och visualisera risker
    Koppla risker till specifika processer och se hur de påverkar verksamheten. Detta underlättar uppföljning och förbättringar.

  • Effektivisera informationshantering
    Ha all dokumentation tillgänglig digitalt. Det underlättar spårbarhet och gör det enklare att uppdatera rutiner och planer.

  • Övervaka nyckeltal (KPIer) och mål
    Genom att mäta och arbeta systematiskt med krisberedskap kan ni snabbt se om något behöver åtgärdas och förklara hur ni arbetar proaktivt.


Praktiska exempel på krishantering

Nedan presenteras några konkreta exempel på hur företag kan hantera kriser:

Exempel 1: IT-incident vid dataintrång

Ett företag upptäcker ett dataintrång som hotar att sprida känslig information. Krisplanen bör då inkludera följande steg (ni kommer förmodligen ha en mer effektiv rutin, nedan är att se som ett exempel):

  1. Isolera problemet
    Stäng ned de berörda systemen omedelbart för att hindra vidare spridning av intrånget.

  2. Informera berörda parter
    Telefonsamtal och snabb intern kommunikation via ett säkerhetssystem säkerställer att alla ledningsgruppmedlemmar och IT-ansvariga vet vad som händer.

  3. Genomför en utredning
    Identifiera källan till intrånget och sårbarheter i systemen.

  4. Vidta åtgärder och återställ
    Åtgärda de tekniska svagheterna samtidigt som incidenten dokumenteras för att säkerställa framtida förebyggande.

  5. Kommunicera med kunder och externa intressenter
    Visa att ni tar säkerheten på allvar och informera om vilka steg som vidtagits för att förhindra framtida intrång.

Exempel 2: Naturkatastrof med påverkan på verksamheten

Ett företag drabbas av kraftigt regn och översvämningar, där IT-utrustning och lagerlokaler riskerar skador:

  1. Aktivera beredskapsplanen
    Informera alla medarbetare om att nödlägesplanen aktiveras. Utse ansvariga för evakuering och skydd av kritiska maskiner.

  2. Säkra fysiska och digitala resurser
    Flytta känslig IT-utrustning till säkrare platser och säkerställ att viktiga dokument digitalt har säkerhetskopior.

  3. Kommunikation och samverkan
    Kontakta lokala myndigheter och räddningstjänst. Använd interna kommunikationssystem för att hålla alla informerade.

  4. Utvärdera skador och återgå till normal drift
    Efter krisen görs en gemensam utvärdering för att se vilka åtgärder som fungerar och vad som kan göras bättre vid framtida händelser.

Exempel 3: Kemikalieutsläpp på arbetsplatsen

Vid ett oavsiktligt kemikalieutsläpp är snabb insats avgörande:

  1. Aktivera larm och informera
    På plats bör ett varningssystem aktiveras och alla anställda evakueras enligt fastställda rutiner.

  2. Kontakta räddningstjänst och specialister
    Externa experter kallas in för att hantera situationen och minimera riskerna för både människor och miljö.

  3. Avstängning av relevanta system
    Om möjligt, stängs de system som kan förvärra utsläppet av kemikalier både på fysiska och digitala nivåer.

  4. Dokumentation och uppföljning
    Efter incidenten dokumenteras händelseförloppet noga och utvärdering sker med syftet att förbättra beredskapen för framtida liknande incidenter.

Samverkan och lagstiftningshantering

En framgångsrik kriskontinuitet bygger på samarbete. Det är viktigt att involvera flera nivåer inom organisationen, men även samarbeta med myndigheter och andra externa parter.

  • Intern samverkan
    Ett systematiskt arbetssätt innebär att risker och åtgärder inte hanteras isolerat. Koppla riskanalysen direkt till de processer den påverkar. Detta skapar en bättre helhetsbild och gör att även de som inte sitter i ledningsgruppen kan följa upp riskerna i sitt dagliga arbete. Att samverka på detta sätt har visat sig vara avgörande, inte minst i ljuset av att "allt kan ändras över en natt" – ett lärande från Covid-19.

  • Externt samarbete
    Verksamheter måste även samarbeta med leverantörer, myndigheter och andra intressenter. Genom att visa att ni tar riskhantering på allvar stärker ni relationerna. Dokumentation och uppföljning av riskhanteringen ger er de verktyg ni behöver för att kontinuerligt förbättra era processer.

  • Lagar och regler
    Att följa gällande lagstiftning och uppdatera rutiner i enlighet med förändringar är en grundläggande del av krishantering. Det innefattar att hålla sig informerad om relevanta lagar och regler, såsom dataskyddsförordningen (GDPR) för hantering av personuppgifter.

  • ISO-standarder
    Att arbeta enligt ISO-standarder, exempelvis ISO 9001 för kvalitet, ISO 45001 för arbetsmiljö och ISO 27001 för informationssäkerhet, säkerställer att ni har strukturerade och godkända processer på plats för att hantera risker och kriser.

    Slutsats

Krishantering och nödlägesberedskap är centrala delar av en organisations överlevnad och framgång. Genom att förutse och planera för potentiella risker kan ni skydda både personal och verksamhetens kontinuitet. Att använda digitala verktyg, såsom AmpliFlow, underlättar detta arbete genom att samordna processer och öka förståelsen för era risker. Genom att följa de steg som presenteras i denna artikel och integrera krishantering i det dagliga arbetet kan ni skapa en trygg och säker verksamhet, redo att möta framtidens utmaningar.

Kriser drabbar förr eller senare alla organisationer, oavsett storlek och bransch. När det väl händer så handlar det inte om en administrativ uppgift utan om en aktiv process som involverar hela företaget.

En tydlig krishanteringsplan gör att ni snabbt kan agera om något oförutsett inträffar – oavsett om det handlar om tekniska fel, naturkatastrofer, cyberattacker eller andra nödsituationer.

Krishantering är en övergripande process som omfattar hela livscykeln för att hantera oförutsedda händelser. Denna process inkluderar att:

  • Identifiera risker: Förutse vad som kan gå fel och bedöma potentiella hot mot verksamheten.
  • Förebygga incidenter: Implementera strategier och åtgärder för att minimera sannolikheten för att risker realiseras.
  • Agera vid kris: Snabbt och effektivt hantera en situation när den inträffar för att begränsa skador.
  • Återhämta sig: Återgå till normal verksamhet och implementera lärdomar för att förbättra framtida motståndskraft.

Nödlägesberedskap är en del av krishanteringen och fokuserar specifikt på de akuta åtgärder som behöver vidtas när en nödsituation uppstår. Det handlar om att:

  • Förbereda för nödsituationer: Utveckla planer och rutiner för hur man ska agera vid specifika typer av nödlägen.
  • Träna personalen: Säkerställa att alla medarbetare vet hur de ska agera och vem som har ansvar vid en nödsituation.
  • Resurshantering: Tilldela rätt resurser och utrustning för att effektivt hantera akuta lägen.

Medan krishantering omfattar alla steg från planering till återhämtning, inriktar sig nödlägesberedskap på att säkerställa att organisationen är redo att agera omedelbart när en kris inträffar. Tillsammans utgör de en omfattande strategi för att skydda verksamheten mot olika typer av faror.

Varför är krishantering viktigt?

Effektiv krishantering är avgörande för att säkerställa organisationens säkerhet och stabilitet.

Här är några skäl till varför det är så viktigt:

Skyddar personal och intressenter
Genom att ha en tydlig krisplan kan ni snabbt och effektivt agera vid en kris, vilket minskar risken för skador på anställda och andra intressenter. Till exempel, om en incident inträffar, som en brand eller kemikalieutsläpp, vet personalen exakt hur de ska evakuera och skydda sig själva och andra.

Säkrar verksamhetens kontinuitet
En väl utformad krishanteringsplan gör att ni kan återställa verksamheten snabbt efter en olycka. Det innebär att ni minimerar stillestånd och ekonomiska förluster, vilket bevarar företagets ekonomiska hälsa.

Bevarar varumärkets rykte
Hur ni hanterar en kris påverkar direkt hur kunder och affärspartners ser på ert företag. Professionell och effektiv hantering av kriser kan stärka förtroendet och förbättra ert varumärkes rykte. Alla minns vi väl fortfarande ICA:s köttfärs-skandal?

Skyddar miljön
Vid händelser som kemikalieutsläpp är det viktigt att ha en klar handlingsplan för att minimera miljöskador. En tydlig strategi för miljöskydd under kriser bidrar till hållbarhet och efterlevnad av miljölagar.

Hur ISO-standarderna ställer sig till krisberedskap

Olika ISO-standarder fokuserar på olika aspekter av verksamheten, men alla betonar vikten av systematisk hantering av risker och kriser.

ISO 9001 – Kvalitetsledning

ISO 9001 specificerar inte uttryckligen krav på krishantering eller nödlägesberedskap. Däremot innehåller standarden element som indirekt berör dessa områden, särskilt genom fokus på riskbaserat tänkande och kontinuerlig förbättring.

Här är några relevanta punkter som överlappar med krishantering:

  • Riskbaserat tänkande: ISO 9001 uppmanar organisationer att identifiera och hantera risker och möjligheter som kan påverka deras förmåga att leverera produkter och tjänster som uppfyller kundkrav och tillämpliga lagar och förordningar. Detta kan omfatta risker relaterade till kriser och nödsituationer.

  • Kontinuerlig förbättring: Standardens krav på kontinuerlig förbättring innebär att organisationer regelbundet granskar och förbättrar alla aspekter av sitt kvalitetsledningssystem, vilket kan inkludera beredskap för att hantera oväntade händelser.

  • Ledarskap och planering: Dessa avsnitt betonar vikten av ledningens engagemang och att strategiskt planera för att uppnå kvalitetspolicy och mål. Det kan innebära att säkerställa att organisationen är beredd att hantera störningar som kan påverka kvaliteten.

    ISO 45001 – Arbetsmiljö och säkerhet

  • Identifiering av nödsituationer
    Här ska organisationen kartlägga allt från brand och kemikalieutsläpp till andra farliga händelser. Att känna till potentiella faror är grunden för en effektiv beredskap.

  • Beredskapsplan och utbildning
    En nödlägesberedskap ska innehålla detaljerade instruktioner för evakuering, kontaktlistor och hur man snabbt ska agera. Dessutom ska medarbetare regelbundet utbildas och öva på åtgärderna, vilket är centralt för ISO 45001.

  • Återhämtningsplan
    Efter att en incident har inträffat ska en plan finnas för att återgå till normal verksamhet. Analys av orsakerna är en viktig del av processen för att förhindra framtida incidenter.

ISO 27001 – Informationssäkerhet

  • Skydd av digitala tillgångar
    I en tid där digitala hot ökar varje dag så kräver ISO 27001 att organisationer skyddar sina kritiska IT-system och data. En stark incidenthanteringsplan för cyberattacker är central.

  • Riskanalys och hantering
    Liksom med övriga standarder ska risker identifieras, bedömas och hanteras med passande säkerhetsåtgärder. Det innebär att man både förbereder sig på förebyggande åtgärder och har en plan för att snabbt isolera och åtgärda en incident.

  • Kontinuitetsplanering
    För att säkerställa att verksamheten fortsätter även vid störningar i IT-systemen bör en detaljerad affärskontinuitetsplan vara på plats.

Genom att kombinera insikter från dessa standarder får ni en bred och heltäckande beredskap. Ni kan alltså möta utmaningar oavsett om de rör kvalitet, arbetsmiljö eller informationssäkerhet.

Steg för att implementera krishantering och nödlägesberedskap

Att implementera en robust krisberedskap kräver ett strukturerat arbetssätt. Nedan följer en steg-för-steg-guide som hjälper er att komma igång:

1. Identifiera risker och möjliga scenario

  • Kartlägg potentiella risker
    Gör en noggrann genomgång av vilka hot som kan drabba er verksamhet. Det kan röra sig om: - Naturkatastrofer (t.ex. stormar, översvämningar) - Tekniska fel (strömavbrott, IT-systemfel) - Cyberattacker och dataintrång - Kemikalieutsläpp och andra miljörisker - Personalrelaterade händelser

  • Strukturerad riskanalys
    Använd ett strukturerat arbetssätt (se exempelvis våra andra artiklra om riskhantering) för att bedöma sannolikheten för att riskerna inträffar och vilken påverkan de kan få. Detta gör att ni kan prioritera vilka risker som måste hanteras först.

2. Utveckla en krisberedskapsplan

  • Definiera roller och ansvar
    Klargör vem som gör vad vid en kris. Det innebär att utse en krisledningsgrupp samt att definiera kontaktvägar och kommunikationskanaler.

  • Planera kommunikation
    Snabb kommunikation är avgörande – både internt och externt. Informera medarbetare, kunder och övriga intressenter om hur ni planerar att hantera krisen.

  • Resurser och utrustning
    Säkerställ att ni har nödvändiga resurser, som IT-stöd, kommunikationsverktyg, evakueringsutrustning och första hjälpen-kit, redo att användas vid behov.

  • Tydliga åtgärdsplaner
    Beskriv vilka åtgärder som ska vidtas före, under och efter en incident. Detta gäller särskilt för IT-relaterade incidenter där snabb isolering och återställning är avgörande².

3. Utbildning och regelbundna övningar

  • Utbildning av personalen
    Varje medarbetare ska vara medveten om sin roll vid kris. Genom att regelbundet utbilda personalen säkerställer ni att alla vet vad som ska göras vid en nödsituation.

  • Genomför övningar
    Öva på krisscenarier med hela organisationen. Det kan vara allt från evakueringsövningar till simuleringar av cyberattacker. Regelbundna övningar bidrar till att snabba upp responsen och identifiera eventuella luckor i planen.

4. Uppföljning och förbättring

  • Dokumentation och utvärdering
    Efter varje övning eller incident ska ni dokumentera vad som fungerade bra och vad som kan förbättras. Detta är en väsentlig del av det ständiga förbättringsarbetet enligt ISO 9001 och ISO 45001.

  • Åtgärdsplan för korrigerande och förebyggande åtgärder (CAPA)
    Skapa en plan för att hantera de problem som identifierats. Det säkerställer att risker inte uppstår igen, eller att effekterna minimeras om de skulle inträffa.

  • Regelbunden uppdatering
    Följ upp krishanteringsplanen med jämna mellanrum. Verksamheter förändras över tid och planen måste anpassas för att stämma överens med aktuella förhållanden.

5. Inför digitala verktyg

Verktyg som AmpliFlow gör det enklare att hålla koll på alla processer inom ledningssystemet. Med digitala lösningar kan ni:

  • Samordna och visualisera risker
    Koppla risker till specifika processer och se hur de påverkar verksamheten. Detta underlättar uppföljning och förbättringar.

  • Effektivisera informationshantering
    Ha all dokumentation tillgänglig digitalt. Det underlättar spårbarhet och gör det enklare att uppdatera rutiner och planer.

  • Övervaka nyckeltal (KPIer) och mål
    Genom att mäta och arbeta systematiskt med krisberedskap kan ni snabbt se om något behöver åtgärdas och förklara hur ni arbetar proaktivt.


Praktiska exempel på krishantering

Nedan presenteras några konkreta exempel på hur företag kan hantera kriser:

Exempel 1: IT-incident vid dataintrång

Ett företag upptäcker ett dataintrång som hotar att sprida känslig information. Krisplanen bör då inkludera följande steg (ni kommer förmodligen ha en mer effektiv rutin, nedan är att se som ett exempel):

  1. Isolera problemet
    Stäng ned de berörda systemen omedelbart för att hindra vidare spridning av intrånget.

  2. Informera berörda parter
    Telefonsamtal och snabb intern kommunikation via ett säkerhetssystem säkerställer att alla ledningsgruppmedlemmar och IT-ansvariga vet vad som händer.

  3. Genomför en utredning
    Identifiera källan till intrånget och sårbarheter i systemen.

  4. Vidta åtgärder och återställ
    Åtgärda de tekniska svagheterna samtidigt som incidenten dokumenteras för att säkerställa framtida förebyggande.

  5. Kommunicera med kunder och externa intressenter
    Visa att ni tar säkerheten på allvar och informera om vilka steg som vidtagits för att förhindra framtida intrång.

Exempel 2: Naturkatastrof med påverkan på verksamheten

Ett företag drabbas av kraftigt regn och översvämningar, där IT-utrustning och lagerlokaler riskerar skador:

  1. Aktivera beredskapsplanen
    Informera alla medarbetare om att nödlägesplanen aktiveras. Utse ansvariga för evakuering och skydd av kritiska maskiner.

  2. Säkra fysiska och digitala resurser
    Flytta känslig IT-utrustning till säkrare platser och säkerställ att viktiga dokument digitalt har säkerhetskopior.

  3. Kommunikation och samverkan
    Kontakta lokala myndigheter och räddningstjänst. Använd interna kommunikationssystem för att hålla alla informerade.

  4. Utvärdera skador och återgå till normal drift
    Efter krisen görs en gemensam utvärdering för att se vilka åtgärder som fungerar och vad som kan göras bättre vid framtida händelser.

Exempel 3: Kemikalieutsläpp på arbetsplatsen

Vid ett oavsiktligt kemikalieutsläpp är snabb insats avgörande:

  1. Aktivera larm och informera
    På plats bör ett varningssystem aktiveras och alla anställda evakueras enligt fastställda rutiner.

  2. Kontakta räddningstjänst och specialister
    Externa experter kallas in för att hantera situationen och minimera riskerna för både människor och miljö.

  3. Avstängning av relevanta system
    Om möjligt, stängs de system som kan förvärra utsläppet av kemikalier både på fysiska och digitala nivåer.

  4. Dokumentation och uppföljning
    Efter incidenten dokumenteras händelseförloppet noga och utvärdering sker med syftet att förbättra beredskapen för framtida liknande incidenter.

Samverkan och lagstiftningshantering

En framgångsrik kriskontinuitet bygger på samarbete. Det är viktigt att involvera flera nivåer inom organisationen, men även samarbeta med myndigheter och andra externa parter.

  • Intern samverkan
    Ett systematiskt arbetssätt innebär att risker och åtgärder inte hanteras isolerat. Koppla riskanalysen direkt till de processer den påverkar. Detta skapar en bättre helhetsbild och gör att även de som inte sitter i ledningsgruppen kan följa upp riskerna i sitt dagliga arbete. Att samverka på detta sätt har visat sig vara avgörande, inte minst i ljuset av att "allt kan ändras över en natt" – ett lärande från Covid-19.

  • Externt samarbete
    Verksamheter måste även samarbeta med leverantörer, myndigheter och andra intressenter. Genom att visa att ni tar riskhantering på allvar stärker ni relationerna. Dokumentation och uppföljning av riskhanteringen ger er de verktyg ni behöver för att kontinuerligt förbättra era processer.

  • Lagar och regler
    Att följa gällande lagstiftning och uppdatera rutiner i enlighet med förändringar är en grundläggande del av krishantering. Det innefattar att hålla sig informerad om relevanta lagar och regler, såsom dataskyddsförordningen (GDPR) för hantering av personuppgifter.

  • ISO-standarder
    Att arbeta enligt ISO-standarder, exempelvis ISO 9001 för kvalitet, ISO 45001 för arbetsmiljö och ISO 27001 för informationssäkerhet, säkerställer att ni har strukturerade och godkända processer på plats för att hantera risker och kriser.

    Slutsats

Krishantering och nödlägesberedskap är centrala delar av en organisations överlevnad och framgång. Genom att förutse och planera för potentiella risker kan ni skydda både personal och verksamhetens kontinuitet. Att använda digitala verktyg, såsom AmpliFlow, underlättar detta arbete genom att samordna processer och öka förståelsen för era risker. Genom att följa de steg som presenteras i denna artikel och integrera krishantering i det dagliga arbetet kan ni skapa en trygg och säker verksamhet, redo att möta framtidens utmaningar.

Gratis e-bok
Allt från vad standarder kräver till hur du genomför ett projekt för att etablera ett certifierbart ledningssystem.
Tack! Nu får du snart ett e-post från oss!
Oj! 

Något gick fel.

Hör av dig till support@ampliflow.com.
Free e-book
Everything from what standards require to how you implement a project to establishing a certifiable management system.
Tack! Nu får du snart ett e-post från oss!
Oj! 

Något gick fel.

Hör av dig till support@ampliflow.com.
Behöver ni hjälp att nå ISO-certifiering?
AmpliFlow kan hjälpa dig med allt som behövs för att nå certifiering. Från smarta IT-system till projektledning, utbildning, internrevision och mycket mer. Boka ett möte idag för att få veta mer!
Tack! Vi hör snart av oss!
Oj! 

Något gick fel.

Hör av dig till support@ampliflow.com.
Artiklar

Fler artiklar

Verktyg, information och andra resurser du behöver.
ISO-Certifiering

Vanliga fällor vid ISO-certifiering: Så undviker du dem

Lär dig de vanligaste misstagen vid ISO-certifiering och hur du kan undvika dem för att spara både tid och pengar. Få insikter och praktiska tips.
Patrik Björklund
November 22, 2023
Lagstiftningshantering

ISO 9001 och ISO 14001: Krav på lagstiftningshantering för kvalitets- och miljöledningssystem

ISO 9001 och 14001 kräver lagstiftningshantering för kvalitets- och miljöledningssystem. Organisationer måste identifiera, uppfylla, och övervaka gällande lagar och regler, samt sträva efter kontinuerlig förbättring.
Joakim Stenström
May 15, 2023
Dokumentstyrning

Ordning & Reda: Hemligheten (och handlingsplanen) för framgångsrika företag

Hur skapar jag en dokumenthantering som ökar produktivitet, underlättar beslutsfattande, säkerställer efterlevnad, förbättrar kommunikation och samarbete samt stärker företagskulturen?
Henrik Gustafsson
April 6, 2023

Gör som många andra - ta hjälp av AmpliFlow

Boka ett möte idag för att diskutera hur vi kan hjälpa dig med system och/eller stöd.
Litet eller börsnoterat. Rekrytering eller betongindustri. AmpliFlow är för alla.